En påtaglig, unken doft kan vara mer än bara obehaglig – det kan faktiskt vara ett varningstecken på förbjudna kemikalier i ditt hem. Uppskattningsvis är en miljon svenska hem drabbade. Besiktningsmannen John Sundman vill öka medvetenheten om risken med pentaklorfenol.
– Många ignorerar lukten och tänker att det bara är mögel, men det kan vara mycket allvarligare än så, säger Sundman.
En unken lukt kan bero på närvaron av pentaklorfenol (PCP), en kemikalie som tidigare användes flitigt i träskyddsmedel men som förbjöds i EU 1993 på grund av dess farliga biverkningar. Trots förbudet kan PCP fortfarande finnas i äldre byggnadsmaterial, särskilt i hus som byggdes på 60- och 70-talet.
– Pentaklorfenol bryts ner av svamp och mögel till kloranisoler, som har en mycket stark och obehaglig lukt. Kloranisoler kan ge huvudvärk, illamående och i värsta fall leda till allvarliga lungsjukdomar, varnar John Sundman.
Hur vet jag om jag är drabbad?
Här är några tecken på att ditt hem kan vara påverkat av pentaklorfenol:
Lukten är påträngande: Om du noterar en stark, ihållande lukt som inte försvinner trots fläktar, luftrenare eller ventilation, kan det vara ett tecken på pentaklorfenol.
Lukten följer med dig: Ett tecken som skiljer pentaklorfenol från många andra luktkällor är att den kan klamra sig fast vid kläder, skor och andra material. Om du märker att lukten följer med dig ut ur rummet, kan det tyda på att du har problem med pentaklorfenol.
Byggår eller renovering under 60- eller 70-talet: Under dessa år var pentaklorfenolen vanligt förekommande kemikalier i Sverige och användes i nästan uteslutande i alla byggmaterial för att bekämpa insekter och svampar.
Allmänna hälsosymtom: Konstant exponering för kemikalien kan ge upphov till huvudvärk, trötthet, illamående och hudirritation, även om det är svårt att koppla dessa symptom direkt till pentaklorfenol.
Hur skiljer man pentaklorfenol från mögellukt?
En viktig skillnad mellan mögel och pentaklorfenol är hur den beter sig.
– Mögellukt är ofta lokalt begränsat och försvinner när området torkas upp eller ventileras. Kloranisoler, å andra sidan, har en tendens att tränga in och fästa vid material som textilier och byggmaterial, förklarar Sundman.
Clean: Framtidens svar på kloranisoler
När det kommer till att bekämpa pentaklorfenol och dess kloranisoler finns det en lösning. Clean är den banbrytande produkten från Ozoneair som effektivt neutraliserar oönskad lukt på djupet.
– Clean använder sig av Ionfusion, en teknologi som kombinerar kraften av ozon och joner, förklarar Sundman.
– Ozonet och jonerna reagerar med kloranisolerna och neutraliserar dem, vilket fullständigt eliminerar den otrevliga lukten.
Slutresultatet av Clean är en fräsch och luktfri miljö som du kan lita på. Clean är framtidens svar på luktbekämpning.
John Sundman är en framstående expert på inomhusmiljö och godkänd byggnadsingenjör, ansluten till Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Med lång erfarenhet i branschen, har Sundman specialiserat sig på frågor relaterade till inomhusluftkvalitet och mögelproblematik.
Ozoneair är ett norrländskt teknikföretag med huvudkontoret i Luleå. Vi erbjuder ett urval av produkter som effektivt eliminerar virus, lukter, allergener, mögel och föroreningar, vilket ger dig en friskare inomhusmiljö. Att göra skillnad genom renare luft är vår passion och drivkraft.
Så luta dig tillbaka och njut av en renare, fräschare vardag med Ozoneair!
Adress: Bergvikskurvan 5, 973 45 Luleå, Sweden
Hemsida: www.ozoneair.se
Källor:
Nyman, E. Lukt från impregnerat trä. Svenska Träskyddsinstitutet, 1994.
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Betydelse av pentaklorfenolbehandlat trä för spridning av dioxiner i miljön. SP Rapport 2008:22, 2008.
Ji-Yeun Kim & Seung-Hyeon Moon. A Kinetic Study on Oxidation of Pentachlorophenol by Ozone, Journal of the Air & Waste Management Association, 50:4, 555-562
Ingenjörsvetenskapsakademien. Träskyddsindustri och träskyddsforskning i Sverige. Bakgrund, nuläge och utvecklingsmöjligheter. IVA Rapport 223, 1982.
Naturvårdsverket. Skrivelser i fråga om viss användning av bekämpningsmedel. Yttrande från Produktkontrollnämnden till Jordbruksdepartementet 1983-12-20. 1983.
Persson, Y., Shchukarev, A., Öberg, L., Tysklind, M., Monitoring and fate of persistent chemicals (POPs) including new compounds, e.g., endocrine and dioxin-like compounds., Environmental Science and Pollution Research, 2008, Accepted for publication.
Jermer, J, Nilsson, K. 1981. Träimpregneringsindustrin i Sverige. Produktion m m. Svenska Träskyddsinstitutet Meddelande,1980, Nr 139.
Edlund, M-L. Utredning av träskyddsmedel. Svenska Träforskningsinstitutet. Redogörelse nr 761208/1803/3 åt Naturvårdsverket, 1976.
Naturvårdsverket. Produktkontrollnämndens förteckning över bekämpningsmedel 1975.
Statens Provningsanstalt. Förteckning över skydds- och bekämpningsmedel mot husbocken, godkända av Statens Provningsanstalt. 1960.